Lake Toba och fodelsedagsbarnet nr 2

Och sa kommer har en liten uppdatering, battre sent an aldrig =)
Vi hade tagit oss till sydostasiens storsta vulkansjo, lake Toba. En plats nagra av er nog kanner igen da jag och Linn pratade en del om det innan vi borjade var langa resa. For er som inte vet ar det en stor sjo, 450 m djup som ligger pa sumatra. Det ar en tusenarig gammal vulkankrater, darfor ar den sa djup. Undrar vilka harliga monster som kan ligga dar nere pa botten...hehehe.
Blev kvar dar i 6 natter och gjorde endast exakt det som foll oss in, dvs i stort sett ingenting. Jag tror att vi behovde det.
En dag bestamde vi oss for att det var dags att gora nagot for en gangs skull. Vi kom pa att hyra kanot. Tanten tittade pa oss med ett lite finurligt leende, hon trodde nog att vi var lite halvgalna. Hon hade tre kanoter hon hyrde ut. En var overvaxt med plantor, en annan syntes knappt bakom en stor hog klader, den tredje var bara full med vattten sa den fick det bli. Med ett gott humor och optimistiska leenden borjade vi paddla darifran. Vi satt med ett par centimeter fran vattenytan och sa fort nagon av oss gjorde lite for drastiska paddeltag oste det in en mindre flod - kanoten var lite ranglig. Ahh, tankte vi och paddlade vidare och oste ur vatten. Det gick riktigt bra och vi njot av det harliga vadret. Det gick inte fullt lika bra nar vi insag att det var dags att paddla tillbaka, i motvind, vagor och inkommande askovader. Humoret borjade tryta och vi satt i ett rangligt badkar i motvind. Men vi kunde inte annat an skratta nar vi efter andra gangen kapsejsade, samtidigt som fiskegubben satt dar i sin kanot och log for sig sjalv. Det var nog inte varje dag han fick se tva vasterlanningar forsoka sig pa att paddla ett indonesiskt badkar.
I regnet gav vi upp, lamnade kanoten bakom oss och gick hem dyblota och barfota. Uthyrsningstanten var mer glad over att se oss tillbaka an hon brydde sig om att hora vart hennes kanot hade tagit vagen.

Ett par dagar senare vaknade jag upp med en harligt exotisk frukost pa sangen samtidigt som Moset och Linn sjong for full hals for mig - det var min fodelsedag.
Jag fick en gigantisk fruktsallad och avocadoshake till frukost (inte illa, va?) och en harlig blandning sma paket av varierad kreativ inslagningsform. Bland annat fick jag en stor hiskeligt ful hatt som dom tvingade att jag skulle ha pa mig under storre delen av dagen...lite tillbaka-kaka kanske efter Linn och hennes kara krabba =)
Vi hade bestamt att det var dags att aka vidare dagen efter min fodelsedag, sa vi tog var sista chans for att kunna se lite mer av on och hyrde motorcyklar. ( Ni behover inte vara oroliga, det var automatvaxlade skotrar). Det var ett valdigt fint landskap som vi svischade igenom. Harliga sma byar, grona kullar och vacker utsikt. Dagen avslutades med att tjejerna ovveraskade mig med en timmes lokal massage hemma hos en tant som klamde mer an masserade och mest bara snorade - jag uppskattade deras vanliga tanke iallafall.
Eftersom vi befann oss pa en plats som var mer for avslappning an party sa blev det en valdigt lugn kvall. Jag at riktigt kott for forsta gangen pa evigheter (kan inte jamforas med hemma, men gott var det) och blev overaskad igen nar de kom inbarandes pa en jattestor choklad fodelsedagstarta samtidigt som alla i resturangen sjong. Vi at tarta resten av kvallen och diskuterade hur livet ar pa resande fot tillsammans med de andra resanererna. Det blev en mycket lyckad fodelsedag, men jag hade lite svart att inse att jag faktiskt hade blivit ett ar aldre, precis som vanligt da.

Sen var det dags att slanga pa sig ryggorna igen och saga hejda till Moset, hon var inte intresserad av 15 timmar bussresa. Samtidigt insag Linn att hon hade natt vaggen - ett begrepp hon sjalv kom pa. Plotsligt insag hon hur trott hon var, trott pa att hela tiden behova resa fran plats till plats. Nar man val hittar ett stalle dar man vill stanna langre, da ar det dags att aka darifran for att sjalvklart kunna se andra platser ocksa. Hon borjade fundera pa att bara skita i allt och flyga direkt till Bali istallet for att kunna ta det lugnt de sista veckorna och bara fa vara. Jag forstod vad hon pratade om men borjade istallet fundera pa att det kanske for dags for oss att resa ensamma ett tag - jag var sugen pa mer aventyr och ville passa pa att se sa mycket som mojligt innan resans slut. Vad jag da inte visste var att vaggen for mig inte var langt borta. Efter highway to hell kunde jag inte annat an att instamma fullstandigt. Det ar ingen ide att pressa sig bara for att kunna fa ut sa mycket som mojligt av resan, i efterhand sa ar det bara annu mer utmattande. Och det ar inte vad vi behover. Den sista biten pa var resa har vi darfor bestamt att ta det valdigt lugnt och bara ta oss till andra platser om vi verkligen verkligen vill dit. Vi kan ju inte komma hem utmattade efter nastan 9 manaders semester. Men det kommer nog kanske handa iallafall.

Ute pa moppetur, Linn kor for forsta gangen!

Maste nog anda vara de charmigaste djuren jag har traffat pa i asien =)

Familjen var ute pa promenad, da ar det bara att vanta tills de alla traskat over.

Fina utsikten

Tradionellt hus

Min fodelsedagstarta. Istallet for att skriva direkt pa tartan blev det pa en post-it lapp, lite komunikationsproblem kanske? Fin var den iallafall och god.

Eller vad tycker ni? Ar dom inte charmiga? Ligga och glo pa en i ett gyttjebad tycker jag inte later helt fel =)

Hoppas ni alla mar val!
Syns om en manad, nedrakningen kan snart borja!
/Jessica