Moskva!

Pa roda torget med St. Basils katedral i bakgrunden
Hej hej!
Nu har vi irrat klart i Moskva. Har bor 14 miljoner manniskor men engelska, det verkar dom aldrig hort talas om. Ofta nar vi fragar nat borjar dom prata pa ryska, vi sager att vi inte forstar, dom fortsatter prata ryska men artikulerar extra noggrant. Men dom ar inte otrevliga och med lite kroppssprak forstar man ofta lite iaf.

Efter att ha varit pa roda torget och St. Basil s katedralen, fick vi tipset av en man att aka upp i ett hotell och fika med fin utsikt. Sa dar satt vi allsa, pa tolfte vaningen i ett av Moskvas topphotell tillsammans med moskvas elit och pampar med feta cigaretter och pianomusik. Langsamt, langsamt satt vi och smuttande pa vara 100 kronors latten och kande oss ganska malplacerade. Det blev grot till middag den kvallen.

Vi har ocksa halsat pa herr Lenin. Under stor bevakning ligger han pa sin kungabrits, balsamerad i 75 ar. Fast vi tycker faktiskt att han sag ut som en vaxdocka!

Ikvall hoppar vi pa transmongoliska! ska bli jattemysigt med 5 dagar pa tag!
Kramar//Linn och Jessica

Karleken spirar i ostens venedig!

Under vara fyra dagar har, har vi inte sett mindre an 25 brollop, kan vara fler tillochmed for vi tappade rakningen nagon gang efter 20 och idag sag vi flest brudpar. Bast som vi satt och studerade graddbakelseklanningar och vita duvor till brollopsfotot kommer det fram en hop asiater som alla vill bli fotade tillsammans med oss, man kande sig lite som en turistattraktion.

Igar var vi pa Herimataget och tittade pa varldsberomd konst. Herimataget ar verkligen enormt men vi gick bara i den mest beromda byggnaden, vinterpalatset.

Vinterpalatset

Annars har vi gatt, gatt och gatt och blivit trotta i fotterna - St Petersburg ar en vacker stad med bara gamla, ibland fallfardiga byggnader, vissa ar makta pampiga. De slingrande kanalerna med utsmyckade broar forhojde intrycket av staden.

vara nya ryss-sjalar

Manniskorna ar trevliga och hjalpsamma men engelska ar dom inge vidare pa. Imorgon aker vi vidare till Moskva for nya upplevelser! // Linn och Jessica

De charmerande poliserna som satt och fikade

Forsta destination - St Petersburg!

Resan till St Petersburg gick bra, under tagresan blev vi ifrantagna passen tre ganger och vid granskontrolen gick det en gubbe och los med ficklampa under taget (precis som forr?)
Konduktoren kunde inte ett ord engelska och passkontrolanten, herr forsok-inte-fa-mig-att-le-for-det-tanker-jag-anda-inte-gora, var bevapnad.

Nar vi kommer fram till St Petersburg oser regnet ner. Optimistiska som vi ar borjar vi vandra, i vad vi tror ar en passande rikting. Regnet tilltar, vi stannar upp och tittar pa varandra och borjar skratta; klockan ar 23.30, vi ar i St Petersburg, regnet vraker ner och vi ar lost. Som tur ar traffar vi Polschi, en 21-arig charmig kille som inte kan mycket engelska men som visar oss hela vagen fram till Sabrina Hostel. Tummen upp for hjalpsamma ryssar (vi blev aven visade tunnelbanan av en trevlig pappa)

Sabrina Hostel ligger pa en fallfardig bakgard, pa en central gata. Ena delen verkar ha brunnit och stor ode och pa resten har fasaden fallit sonder. Men det gor inget for inne ar det trevligt och vi ar glada for att antligen kommit fram!

Idag har vi varit duktiga turister. Vi har bade tittat pa uppstandelsekyrkan med fina gyllene lokkupoler, tagit en battur, kopt varsin rysk sjal pa markand och vandrat langs med Nevsky Prospekt, St Petersburgs huvudgata.

Ps. Vi har traffat manga trevliga St Petersburgsbor, alltsa klamt hal pa en av Linns fordommar- att alla ryssar ar harda som sten.
//Jessica & Linn

Avgång och förvirring

Jag har magknip och yrsel, Jessica är darrig och känner sig allmänt svag. Om en timme åker vi till Värtahamnen och blir avvinkade kl.17
// Linn

Silja Line, here we come!

Nu är det äntligen klart, vi har lyckats att få alla tre visum efter ett antal nervösa veckor med pappersarbeten hit och dit och väntan på att inte bli nekade. Vi är mycket stolta med att kunna påstå att vi faktiskt mot all förmodan lyckades göra allting själva ( med lite hjälp av ryska babuchkor) fast det var så många som inte alls trodde att vi skulle klara det. Så med visum klara och försäkringar betalda är det inte så värst mycket mera kvar att göra förutom att packa ryggan, men det kommer nog ta sin lilla tid. Ska man till tio olika länder i 6-7 månaders så behöver man nog ha med sig en del. Och ska man som oss börja här hemma i kalla norden och sen direkt vidare genom ryssland måste nog även mössan få följa med, tillsammans med allt annat smått och gott =)


Sen är det nog inte så mycket mer vi måste göra än att ta vårt pick och pack och börja äventyret, för om 1 vecka och 23 timmar lämnar vi Sverige för denna gång och vi hoppas att återvända när värmen kommer tillbaka, förhoppningsvis lite klokare och med mer perspektiv på saker och ting i världen.
// Jessica

Bära eller brista

När man ska åka transmongoliska järnvägen behöver man 3 visum. Det mongoliska och kinesiska är enkelt att fixa själv.
Det ryska visumet därimot är en helt annan sak. Krångligare, så de flesta väljer att låta en svensk resebyrå ta hand om det för en extra kostnad.

Vi därimot kom fram till, efter en kort överläggning, att det var mycket smartare att ordna det på egen hand.

Höjda ögonbryn och komentarer som; "ja vet ingen som har klarat det själva..." är vad man möts av från resebyråer när man berättar att vi fixar ryska visumet själva. Sant eller bara skräckpropaganda för att de vill tjäna pengar på en?

Vilket fall hade vi bestämt oss och vi skulle ju tjäna många hundralappar på det!

Sagt och gjort. Inte riktigt. Det var mer av en slump som vi kom i kontakt med en rysk resebyrå i Moskva, (som efter närmare undersökning verkade vara en seriös och reko resebyrå).

I 4 månader har vi haft kontakt med diverse Olgor och Anastasior via mail och för en vecka sedan hade vi äntligen fått alla papper som vi behövde för att få visumet.

Alltså var vi redo för Ryska Ambassaden och jag måste erkänna att jag var rätt nervös. Om vi av någon anledning skulle bli nekade visum var det kört. "Bära eller brista", mumlade Jessica samanbitet. Vårt öde låg i deras händer och med det i tankarna satt vi på tunnelbanan och gick för hundrade gången igenom i huvudet att inget saknades.

Vi hade vardera 7 dokument prydligt nerlagda i en mapp, två visum, extra visumfoto och ett kreditkort.

När vi kom fram till den inhängnade byggnaden öppnades en grind, vi gick in och möttes av en vakt som kontrollerade våra väskor. "Har ni allt nu??", skojade han, han såg nog att vi var nervösa.
Väl framme vid luckan och kvinnan (som såg väldigt rysk ut) kontrollerade våra papper. Vi höll andan. Noggrant, noggrant studerade hon allt tills, "Okey, you can come and pick them up on monday". Vi andas ut. Vilken lättnad!!!

Till dig som är sugen på att själv åka transmongoliska; om du vill slippa krångel, ta hjälp av en resebyrå.

// Linn

Början på ett långt äventyr

För många år sedan började en idé att växa fram. Två mellanstadie elever hade en dröm, en längtan att upptäcka världen och resa jorden runt.

10 år senare är drömmen kvar, det är dags att packa ryggsäcken, det blir ingen jorden runt resa men ett drygt halvårs resande genom Asien.

Resan börjar i Stockholm och Värtahamnen där vi tar Silja-Line över till Helsingfors. Därifrån fortsätter vi med tåg till Sankt Petersburg, vidare till Moskva där vi hoppar på transmongoliska järnvägen. Det blir stop i Mongoliet och sen vidare till Kina och Beijing.
Därefter börjar vår resplan bli lite oklar och vi kommer ge mer utrymme för impulser, låta vinden ta oss lite dit den vill =)

Efter Kina är tanken att vi ska till Vietnam, Kambodja, Laos, Thailand, Malaysia och Indonesien.

Det är nu endast 16 dagar kvar och uppladdningen har börjat!