torsdag 22 oktober 2009

Xian och terrakottasoldater

Hej hopp!!! Da har vi sett den beromda terrakottaarmeen, som enligt en pa hostelet ar det 8e underverket...(?)
Vid biljettforsaljningen sa vi, "STUDENTCARD", bestamt, och pekade pa var legitimation. Kvinnan nickade, och vi betalade 50% i studentrabatt.

Terrakottaarmeen var ratt haftig, vi som innan hade varit lite sma likgiltiga over vad vi ansag ett gang stengubbar, (eller som Jessica uttryckte sig- Intressesmurfarna hoppar val inte direkt av lycka over nagra gubbar i sten...) Men, det var vart ett besok. Imponerande hur de har lyckats grava fram tusentals soldater, (alla har olika frisyrer) som har legat bevarade sedan Qin-tiden och upptacktes forst 1974. Terrakottaarmen gjordes for att skydda den dode kjesaren i sitt nasta liv.

Nu, dags att slanga pa ryggan, vi ska till taget och fardas 16 timmar i sydvastlig riktning mot Chengdu!
//Linn

lördag 17 oktober 2009

Sex roliga dagar i Beijing

Vad irriterade vi blev nar vi fick reda pa att bloggspot ar sparrad i Kina, vi som hade sett fram emot att skriva under hela var sex veckor langa vistelse. Bloggar, facebook och andra sociala natverk ar sparrade har eftersom regeringen inte vill ha upproriska grupper som med hjalp av natet kan fortsatta att sprida deras "felaktiga" budskap. Att Kina som ar ett av varldens folkrikaste lander skulle vara oroliga for nagot sadant ar for oss valdigt underligt. Men med lite hjalp fungerar det mesta.

Vi har nu varit i Beijing i sex dagar och aker senare idag vidare till Pingyao, en liten valbevarad kulturstad pa Kinas landsbygd. Vi har med gemensam kraft statt emot alla de som har sagt att vi maste aka till Xi'an, vi ar helt enkelt inte sa intresserade av en hop gubbar i sten. Istallet blir stoppet efter Pingyao, Chengdu och pandorna.

Har i Peking har vi besokt himmelska fridens torg, som bara var stort och kommunistiskt och sjalvklart aven forbjudna staden som vi inte heller riktigt var overdrivet fortjusta i. Det var sjalvklart valdigt stort, for det ar allting har, det mesta sag likadant ut och overallt var det asiatiska turistgrupper i likadana kepsar. Jag tror att det helt enkelt var for mycket att ta in pa en gang.
Vi spenderade en av vara dagar har med att cykla runt i staden och da manga anvander sig av pedalkraften for att ta sig dit de ska, var det trivsamt men man var tvungen att halla koll hela tiden pa trafiken som svischade runt en fran alla hall. For alla oroliga mammor och pappor som laser - vi hade sjalvklart vart sunda fornuft med oss hela dagen! Den dagen avslutades med att vi stotte pa en av killarna vi larde kanna pa transmongoliska, ganska intressant i stad med over 14 miljoner innvanare.

Vi har aven besokt kinesiska muren som vi bade tva gillade skarpt. Da vi tog en av de stallena som ligger narmast Beijing var det lite svart att fa in ratta kanslan av att ga runt pa en mur som ar flera tusen ar gammal. Men vi hade valdigt tur med vadret och inte alls mycket turister var det att trangas med.

Nu vantas 11 timmar tag, sjalvklart klass "hardsleeper" dar man sover i en helt oppen vagn, forhoppningsvis ar det inte allt for manga som snarkar hogjutt!

Vi ska forsoka skriva sa ofta vi kan komma forbi sparrarna, forhopningsvis ar det snart! Annars kommer vi till Vietnam om cirka 5 veckor, da ska det inte vara nagra problem.
/Jessica

fredag 9 oktober 2009

Vilda ostern och hastfokets land- Mongoliet

Linn har...
Jag gillar verkligen Mongoliet! Men sjalva huvudstaden Ulaan Baatar ar kanske inte sa kul med sitt skitiga utseende, dar det byggs nya hus lite overallt och trafiken ar galen. Kanske ar det darfor mongolerna sjalva verkar foredra landsbygden....

Mongoliet ar 3,5 ganger storre an Sverige, men har lever bara ca 3 miljoner manniskor. Drygt en tredjedel bor i Ulaan Baatar och resten lever som mongoler gjort i alla tider, i jurtor-mongoliska talt.
Jag hade lange sett fram emot att fa uppleva lite mongolisk vildmark, sa nar vi satt i bilen pa vag bort fran staden och mot bergen i Terejl nationalpark, kande jag magen pirra av spanning. Och det kunde inte ha borjat battre. Vi hade turen att bli inbjudna pa en riktig mongolisk familjefest. Det var namligen en speciell dag; om man var flicka och 2 ar eller pojke och 1 ar, var det dags for forsta harklippningen. Alla fick klippa en hartest pa flickan i familjen och lagga i en pase tillsammans med lite pengar. Jag forstod inte exakt varfor man gjorde sa, men det var tradition och alltsa var det fest.
Bordet dukades upp av lackerheter och vi blev bjudna pa allt. Mat, (jag lyckades undvika den stora lamgrytan) ol, vodka, mjolkte (getmjolk+vatten) och en mongolisk sprit gjord pa jast getyoghurt (smakade typ get). Generositeten visste inga granser! Sarskilt inte nar det gallde alkohol! Sa fort glaset var tomt, fylldes det pa igen. Flera familjer samlades i jurtan, de aldsta mannen sitter langst in, sen de aldre kvinnorna och narmare utgangen sitter de yngre. Man at, drack och sjong, och festen skulle fortsatta hela kvallen, men vi var tvungna att aka vidare till familjen som vi skulle bo hos.

Vid en bergssluttning bodde var familj tillsammans med ca 200 hastar, kossor, kameler och tva hundar. Bortsett fran djurens laten och ljudet fran barnens skratt och familjens dagliga sysslor sa var det knapptyst.

En dag gjorde en av kvinnorna en trumma av getskinn. Hon var familjens sharman och hade blivut utsedd av den bla himlen, fick vi berattat for oss. Pa kvallen nar jag och Jessica satt i var varma jurta och elden sprakar, hor vi trumslag fran familjens talt brevid. Bom! Bom! Bom! Taktfasta slag mot trumman. Vi undrar om dom invigde den nya trumman och forsokte fa kontakt med andar?
Utanfor borjade temperaturen pressas mot minus och stjarnorna lyste klart, sadar som dom bara kan gora nar man ar langt ute pa landet.
//Linn

Ps. Imorgon lamnar vi Mongoliet och aker mot Kina!

Aventyr pa transmongoliska jarnvagen!

Tidigare trodde vi att om man aker tag i 5 dagar skulle man fa atminstande lite langtrakigt, men dar hade vi fel! Vi hann knappt oppna alla de sjuttioelva bocker vi hade med oss. Inte for att det finns overdrivet mycket att gora, men dagarna bara flog forbi. Kan ocksa ha att gora med att vi bodde i det som kom att kallas Partyvagnen nr 1! Det var vi, ett gang engelsman, svenskar, tva hollandare och en galen norrbagg som gjorde varje dag till en fest. Att man at frukost da man vanligtvis ater middag och darefter "diskar" med vodka var ingen big deal. Sammanfattningsvis kan vi saga att det var en underbar resa med manga intressanta och olika intryck, dar aven karleken spirade for vissa och en hel del galenskap skedde.

Och landskapet ar maktigt! Man tuffar fram i 70-80 km i timmen. Nagra ganger per dag stannar taget och alla springer ut och handla av de kortvaxta gummorna med sjalar pa huvudet. Torkad fisk, brod, godis och annat hembakat ligger i deras korgar. Vi koper nagra pannkakor med ost i, som visar sig smaka lok.
Det galler att halla koll pa de kinesiska tagvardarna, for vips drar dom upp trapporna och taget rullar vidare.
utanfor fonstrerna lyser bjorkarna gula. Vi passerar byar med sma trahus och sjul, manga farggranna och fint dekorerade. Odlingsplattar med kalhuvuden, ofta star en get eller ko brevid och betar. Ju langre osterut vi kommer desta vildare kanns landskapet; bergigare och breda floder- Mongoliet borjar narma sig!